Vila eller?

Ja, snart var det dags då det var dagen då jag skulle åkt vasaloppet för första gången i mitt liv. Well, not this year. Det får skjutas på framtiden, huvudet ner och fötterna upp just nu.
Borde nog ge mig en viloperiod, testa det och ge mig själv en paus.
Men sen så kommer den där gamla ryggen och säger till att den finns. Konstigt det där med kroppen hur den funkar. Jag skadade min rygg ganska lindrigt när jag var 16år, en visserligen ganska rejäl sträckning i en muskelfäste på vänstersida av ryggslutet. Som sen dagen efter fick utstå ett klubbmästertskap i rodd. Som sen slogs upp på ytterligaren en bandymatch och blev en ny sträckning, och en till och en till. Hela den där säsongen var en lång sträckning i ryggen. Till slut så gav den bara upp och jag blev en gammal tant.

Lösningen? Tja, sluta aldrig i helvete och rör på dig för då kommer du inte upp ur sängen en dag. Alltid under perioder när jag tränar dåligt så gör det så in i helvete ont, jobb på betonggolv hjälper inte till speciellt mycket heller, och på det så lägger vi en slapp hållning och smärtor i ryggen under lingonveckan varje månad. Det är som den svullna magen klämmer till allt som heter nerver i ländryggen. Har en kota som lever sitt eget liv utan de andra kotorna. Den liksom glider in mog magen. Så efter en dag på jobbet så kan man luta sig framåt, ta tag om benen och skjuta rygg, så smäller det till och den ställer sig i ledet igen tillsammans med de andra ryggkotorna och smärtan försvinner.

SÅ, är det värt att ge sig själv en viloperiod eller ska man fortsätta träna för att kunna stå ut i livet utan att känna sig som Agda 90?

Stressar av

Försöker stressa av lite. Har alldeles för mycket i mitt huvud som gör att jag inte är på topp för tillfället. Har haft huvudvärk i snart en vecka och är stel i nacke och rygg, sover dåligt och allmänt låg. Behöver lära mig att koppla av mer när jag är ledig. Så ska sätta mig och läsa lite tidningar som har hamnat i brevlådan de senaste dagarna. Och packa färdigt för Åre. Avresa imorgon 07:00 senast.

Snöar i Karlstad idag för andra dagen, härligt med lite vinterlandskap igen. Blir så ljust och fint.
Idag fick jag mysfrukost av min fina man innan han gick till jobbet. Äggröra, rökt lax, våfflor, kaffe,juice och varm cholkad. Han är bra han!!

Hemma på gymmet

Efter att ha gett upp skidåkandet, det kommer ändå inte komma någon åkbar snö i år i min stad uppenbarligen, så har jag hittat hem till gymmet istället. Skönt som bara den.

Senast jag verkligen gick in för styrketräning var nog min senaste roddsäsong...som var ..tja typ 2003 kanske?! Då var man vältränad vill jag lova. 8 träningspass i veckan under sommarhalvåret, 3 under vinternt plus bandyträning och matcher. Det var tider det. Man skulle behöva slå knut på sig själv för att hinna med det idag.

Det är riktigt skönt att köra de klassiska 8-12*3 med uppdelade muskelgrupper för varje pass. På det minst en halvtimme uppvärmning och kondition, har till och med suttit i roddmaskinen. Mjölksyran rinner till och träningsvärken kommer efter varje pass. Det är också kanske skönt att slippa planera varje träningspass flera dagar i förväg med att valla skidor och leta efter snö. Från och med nu bygger vi muskler för cykling och simmnig för att om 1månad 1½ någonting gå över till mer konditionsträning. Räknar med att gatorna kommer bli bara och sopade ganska tidigt i år.

Senast jag var och träna reflekterade jag över alla killar som hänger på gymmet vid dem fria vikterna. Att de har de musklerna som sitter på deras kroppar är ett under. De tjôtar ju mer än de tränar. Under den stunden jag var där( ungefär 50min) såg jag en Mister Pratkvarn göra endast en övning i två set, resten av tiden gick han runt och snackade med allt och alla. Gymmet är någon form av fritidsgård för killar verkar det som. Visst har jag träningspass när jag också kan snacka en del men jag lägger ju åtminstone 70% av min tid på gymmet till att faktiskt träna!

Ett svart hål

Jag ska inte åka!!!! Det blir inget Vasalopp för mig, konstig känsla. Jag har tagit beslutet helt själv men ändå så känner jag mig besviken. Konstigt.
Blandade orsaker men inget jag vill dela med mig av här. Men realistiskt sätt så hade jag nog inte tyckt det varit så kul att åka med tanke på att jag bara har 2,5mil på skidor hittills. Har visserligen tränat massa annat men det räcker nog inte.

Har pga detta beslut totalt tappat träningsmotivationen. Har inte tränat på tre veckor, sjukt! Det känns i kroppen så fort man inte tränar, man blir stelare, slöare och grinigare. Mitt huvud är inte riktigt på plats och jag sover dåligt.

Men men, nu ser jag istället fram emot lite jobb i Åre om 1½vecka och sen kan det bli vår för min del så jag kan ta min fina cykel på en tur!