fredag 25 februari 2011

Vallaväck och bacillskräck

Idag börjar uppladdningen mot Halvvasan. Nu blir de bara vila för hela slanten, något lugnt pass kanske de blir i helgen men inget avancerat. Först ska de jobbas helg och sen blir det avresa på måndag förmiddag runt 10:00 mot Mora och Orsa.

Måndagen är nog ganska fullspäckad med resa, inlämning av skidor för vallning och uthämtning av nummerlappar och dylikt. Sen ska man väl se sig om också så man får uppleva lite folkfest i Mora också, Öppet spår pågår på måndagen när vi kommer upp. Sömnen får man inte glömma heller, ska bo hos Ms kusins föräldrar så vi får nog både sova och äta ordentligt.

Ikväll blir de en slapp fredagkväll efter en dag på IKEA med pizza, ett halv glas rödvin(det var allt som fanns kvar i flaskan efter onsdagens spelkväll) och tvättning av skidor. Lagom till sambon kommer hem vid 22:00 idag har jag nog hunnit att dränka in hela lägenheten i doften från vallaväck. Skidorna måste vara rena när vi lämnar in dem för vallning i Mora. Drygt att behöva betala för rengöring när det går på 10minuter här hemma.

Det största hindret nu är baciller. Jag har en extrem skräck för att bli sjuk nu fram till loppet. Inte det lättaste att undvijka när varenda kotte på jobbet typ är sjuk. Känns som jag har något i kroppen för jag snyter mig lite då och då. Vet inte om det beror på hypokondri eller om de är sant men jag upplever lite känningar i halsen stundtals. Igår kväll kändes det som jag höll på att få munsår när det började sticka i läppen. Ett mer klassiskt tecken på kommande sjukdom än så får man leta efter när det gäller mig. Men som tur va var det falsklarm...än så länge. Dock är till och med sambon engagerad i det hela! Han gick upp tidigare i morse för att köpa ordentlig frukost med proviva och grönsaker och allt jag brukar vilja ha till frukost bara för att ja ska hålla mig frisk och laddad inför loppet. Vet inte om det är av stöttande känslor eller på grund av att jag blev tokförbannad när jag kände mig förkyld igår kväll och tog ut det på honom en smula. Förlåt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar